Ruff, Inca & Jo-Jo

Caroline Karlsson

Vila i frid älskling <3

Livet är bra orättvist ibland, givetvis är allt går bra så ska allt gå redigt åt helvete. Mitt älskade hjärta, min fina pojk. Dina ögon har slocknat, ditt hjärta slog sitt sista slag och nu finns du inte mer. Det är tomt, det är fruktansvärt, finns inget stopp på tårarna som rinner ner för kinderna..

Fick ett samtal 15.50 om att Ruff var dålig, han ville inte ha pannkaka som han vanligtvis glufsar i sig, han la sig och kom inte upp, kroppen hängde inte med, huvudet hängde, han andades inte som han brukar och hyperventilerade, hade munnen öppen osv. Så ganska fort blev de bestämt att hundvakterna/släktingarna skulle hämta mig på skolan, så jävla hjälplös 1,5h ifrån honom. Flera fina vänner som ställde upp, men även fritid och lärare. Fick skjuts till värnamo, mötte upp Gudrun och bror, sen körde jag hem. Öppnar dörren och där ligger inte den Ruff jag känner, hans ögon hade slocknat och jag kände direkt att de var dags, stunden jag fasat för. Han försökte resa sig upp när jag kom iaf, vilket kändes bra att han kände igen mig och försökte. Vi bärde ut honom i bilen, och jag satt hos honom tills vi kom till djursjukhuset, bärde in honom och snälla veterinär Therese kom direkt. Hjärtat sviktade, han hade grymt mkt blåsljud. Något som några veterinärer sagt till mig tidigare, medan andra sagt att det absolut inte  finnns något blåsljud. Prognosen var dålig, hon sa att det gick att röntga men att det förmodligen inte skulle göra någon större skillnad alltså det fanns inget att göra. Det var dags, jag kände det, jag kan inte låta min älskling lida för min och familjens skull. Jag var tvungen att fatta beslutet jag fasat för, beslutet som får en att fundera på varför man skaffar djur egentligen. Att bestämma om någon annnan ska leva eller dö. Beslutet var fattat, kanylerna satt i.

Bad att Pernilla skulle komma och hon kom, sen fick han sömnmedel och somnade lugnt och fint direkt. Därefter avlivningsvätska. Allt gick lugnt och fint, snabbare än vanligt. Inga efterryktningar eller liknande. Min fina pojk, dog i mina armar. Öppnade fönstret, så att hans ande va fri. Något vi brukar göra efter att djurägaren gått, men denna gången var jag djurägaren. Ville inte att min älskling skulle stoppas ner i en säck, så fick bli en kista och skälvklart ville jag vänta lägga ner honom själv och bära honom till kylrummet. Söta Pernilla kom med en blomma som nu ligger i kistan med honom, så gulligt.

Det är fruktansvärt, jag tog beslut att du skulle dö. Att du inte skulle få vara på denna jord mer, men förhoppningsvis springer du på en grön äng nu eller sitter under ditt träd och njuter. Du har inte ont längre, du lider inte längre, men du finns inte hos oss mer. Det är tomt, det är ensamt, det är fruktansvärt. Det känns som en mardröm, det har ju alltid varit du och jag. Så mycket vi gått igenom, så mycket som vi gjort, så mycket som du lärt mig. Tacksam för varje stund.

synd om mammma och pappa som är i sthlm, och inte kommer hem förrän imorgon. SOm inte fick ta förväl om vår fina pojk som tillhört familjen sen han var i 5  års åldern.

Tack alla fina vänner som dels ställde upp på skolan, alla som smsat, ringt osv. Sandra, Pernilla och Therese på djursjukhuset, uppfödare Lisa och Katarina & Björn som jag fick Ruff av. Ni anar inte va det betyder, tack ❤

Älskling, jag saknar dig. Jag älskar dig.

Vila i frid älskling, 5 maj 1998 – 9 februari 2011 ❤

Annonser

9 februari, 2011 - Posted by | Ruff

10 kommentarer »

  1. AAAAAH vad hemsk! har fortfarande inte glömt min hund när hon dog! Vila i frid ❤ finns ❤

    Kommentar av Ida (Posten) | 9 februari, 2011 | Svara

    • usch ja, det är så hemskt att förlora sin bästa vän! Tack ❤

      Kommentar av armiidale | 15 februari, 2011 | Svara

  2. Ååh, tårarna rinner.. Så fruktansvärt jobbigt! Kram!

    Kommentar av Sussie | 9 februari, 2011 | Svara

  3. Usch… tårarna rinner… tänker på vad du fått ta beslut om idag – så snabbt!
    Alla tankar kommer tillbaka till mej när jag fick ta bort Fanny för mindre än ett år sen…
    Ruff springer omkring bortom Regnbågen, frisk och pigg. Han kommer titta ner på dej, se till att du å vovvarna har det bra härnere!
    Massor av kramar

    Kommentar av Majzan & Razz | 9 februari, 2011 | Svara

    • usch ja, deet är fruktansvärt att ta bort sin bästa vän. Tur man har fler hundar som tvingar en att hålla en uppe. Ja, nu har han det bra och slipper plågas!
      kramar

      Kommentar av armiidale | 15 februari, 2011 | Svara

  4. Finns Carro !<3

    Kommentar av Ninni | 10 februari, 2011 | Svara

  5. Alla tankar går till dig Carro, du är verkligen en stark människa!<3

    Kommentar av Samantha | 14 februari, 2011 | Svara


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: